Hälsolitteracitet

Förmågan att få tag på, förstå, värdera och använda information för att bibehålla och främja hälsa

Hälsolitteracitet omfattar flera sorters färdigheter – att läsa och förstå information, att kunna förhålla sig till och värdera information och att kunna kommunicera hälsobudskap, både för att få råd angående den egna hälsan men också för att stödja andra i deras hälsorelaterade beslut. Utgångspunkten för hälsolitteracitet är att människor själva kan främja hälsa, lösa hälsoproblem och vara aktiva samarbetspartners i val av åtgärder och i beslut som fattas.

Graden av hälsolitteracitet kan variera beroende på den situation eller det sammanhang man befinner sig i. I vissa situationer kan en annars god hälsolitteracitet försämras t.ex. om en nära anhörig eller man själv blir sjuk. Hälsolitteracitetsnivån hänger med andra ord inte enbart ihop med den utbildning eller kunskap man har, istället varierar graden av hälsolitteracitet beroende på hur man mår och i vilken livssituation, kultur eller omgivning man befinner sig. 

Hälsolitteracitet behövs för att kunna fatta kloka beslut i vardagen, för att må väl och själv ha kontroll över hälsan. Hälsolitteracitet kan t.ex. ha betydelse när...

• En löpsedel annonserar ut en ny metod att gå ner fem kilo på två veckor.
  Här behövs hälsolitteracitet för att kunna ta ställning till hur trovärdig information är, om metoden innebär några risker och vem den riktar sig till.
• Du som förälder hör på TV att leksaker innehåller giftiga ämnen. Här behövs hälsolitteracitet för att veta var du kan få mer kunskap om vilka leksaker det handlar om, hur gifterna påverkar och hur du ska agera om ditt barn har de aktuella leksakerna.
• Du får en kallelse till en hälsoundersökning men tvekar inför den eftersom du känner dig frisk. Här behövs hälsolitteracitet för att förstå det långsiktiga värdet av undersökningen.

Den senaste Europeiska kartläggningen av hälsolitteracitet HLS19 i vilken ca 43 000 personer från 17 länder svarade på en enkät om hälsolitteracitet visar att att nästan 50 % av de som deltog har begränsad hälsolitteracitet.

Hur det ser ut i den svenska generella befolkningen vet vi inte, då nationell kartläggning inte genomförts. Däremot finns kunskap vad gäller visa subgruppers hälsolitteracitet i den svenska befolkningen. T.ex. visar flera studier att prevalensen vad gäller begränsad hälsolitteracitet bland nyanlända med flyktingbakgrund liger på cirka 60%. Preliminära resultat från den senaste hälsa och levnadsvaneundersökningen för äldre vuxna SWEOLD visar att prevalensen bland icke-dementa äldre vuxna (77+) ligger på cirka 44%.

Generellt sett är det vanligare att äldre, lågutbildade, personer med låg social status och begränsad ekonomi, samt migranter har sämre hälsolitteracitet än andra. Det finns konsensus om att det finns en socialgradient vad gäller hälsolitteracitet och att hälsolitteracitet är en viktig social bestämningsfaktor för hälsa. 

Text: Senast uppdaterad: 2023-03-06